Orsaker
Den
bakomliggande orsaken som
ledde fram till opiumkrigets början kan i stort beskrivas som missnöjd
handel. Handel har alltid funnits, och detta har behövts för att
samhällen ska kunna utvecklas. Det kan handla om teknik, råvaror eller
produkter som säljs eller byts mellan olika parter. Under mitten av
1500-talet började handeln mellan Europa och Kina. Det var Portugal som
koloniserade ön Macao i Kina, och platsen blev snart ett viktig
handelscentrum. Flera europeiska länder intresserade sig inom kort för
det stora landet i öst. Kina, i jämförelse med Europa, var mycket rikt på bl.a. siden, porslin och te. Det var varor som köpmän kunde tjäna mycket pengar på. Trycket från Europa blev större, vilket ledde till att Kinas regering beslutade att all utlandshandel skulle gå genom Kantons hamn. Detta beslöts 1757 för att skydda landet. I hamnen jobbade förmögna hongs (säkerhetsköpmän) som förmedlade handel med de utländska köpmännen.
Dessa restriktioner retade upp européerna, främst britterna, vilka
ville öppna upp Kina istället för att se det mer slutet än någonsin.
Britterna såg sig som världens stormakt, och tanken på att föra jämlik
handel med ett annat fjärran land var för dem främmande. Dessa tankar
kan vara en orsak bakom britternas attack.Det enda Kina ville
ha från Europa var dess silver. Silver var det som betalades till
kineserna, och sammanlagt skeppades runt 28 miljoner kilogram silver
till landet. Även fast att britterna utvann silver ur gruvor i Mexico
var det en begränsad råvara. De behövde något annat än silver för att
bedriva handel, och drogen opium blev lösningen. Opium var en marknad
som aldrig kunde torka ut. Den kund man en gång sålt till gick aldrig
förlorad.
I det brittiskt kolonialiserade Indien odlade man vallmo som man framställer opium genom. Förbrukningen av opium växte explosionsartat under tidigt 1800-tal i Kina och det blev snabbt ett stort samhällsproblem. Stora delar av befolkningen blev missbrukare som inte längre kunde utföra sina plikter. Opiumtrafiken var tvungen att stoppas. 1839 försökte Kinas regering få ett slut på problemet genom att bränna 20 000 kistor med opium som de konfiskerat från brittiska lagerbyggnader. Denna aktion ledde till att spänningen växte, och det behövdes bara en mindre sammanstötning med brittiska sjömän inblandade, sedan var kriget ett faktum.
Händelseförlopp
Britternas armé var underlägsen kinesernas till antal, men deras disciplin och artilleri gjorde att de ändå hade en fördel. I opiumkrigets tidigare fas blev Kanton, en kinesisk stad bevakad av 40 000 soldater ockuperad av en armé bestående av 3 500 britter. De fortsatte genom att inta kinesiska städer som Xiamen och Ningbo och det dröjde ett bra tag innan kejsaren blev orolig nog att föreslå fredsförhandlingar (förutsatt att den brittiska flottan drog sig tillbaka). Storbritannien krävde skadestånd för det brända opiumet, att Hongkong skulle överlämnas till dem, samt att det diplomatiska umgänget hädanefter skulle ske på lika villkor. När kejsaren underrättades om detta fredsavtal blev han rasande. Även den brittiska regeringen var missnöjd eftersom de tyckte att Kina hade sluppit undan för lätt. Stridigheterna återupptogs. Britterna fick förstärkning från Indien och inom ett år hade de tagit många av Kinas stora hamnar i besittning. Kina tvingades erkänna sig besegrade. I fredsavtalet som slöts 1842 fick britterna Hongkong och bättre handelsvillkor, och flera av Kinas hamnar öppnades upp för andra nationer. Ett skadestånd på 21 miljoner dollar betalades.
Kriget hade stor inverkan på Kinas invånare. Till viss del därför att en stor del av befolkningen gjort sig beroende av opium under de föregående åren, och landets förbud mot drogen gjorde att handeln nästan helt stannade av. Detta var visserligen bra då många människor därmed tog sig ur sitt drogmissbruk och landet som varit förslöat av droger vaknade till liv igen, men det ledde till stor frustration för många som inte längre kunde få sitt opium. Dessutom levde befolkningen under dessa år i den otrygga miljö och ständiga skräck som krig innebär. Barn förlorade sina pappor och fruar sina män då tusentals soldater stupade.
Koalitionen med britterna innebar också ett stort uppvaknande för många. Trots att kineserna i över 300 år haft kontakt med västvärlden var kunskapen om dessa länder otroligt begränsad. Nederlaget i opiumkriget var ett obehagligt uppvaknande för många i befolkningen som sett Kina som överlägset. Deras armé som till största delen bestod av pilbågar och svärd tycktes ålderdomlig i jämförelse med de brittiska vapnen och kanonerna. Kineserna tvingades överge bilden av sitt land som världens mittpunkt, en förödmjukande upplevelse för många.
Konsekvenser
Opiumkriget betydelsefull för den kinesiska nationalismen
AV ELLA SANGMYR S3B, ALICE LAGERHAMMAR S3C & LUDVIG WERSTAM N3D
Källhänvisning
http://www.unt.se/kultur-noje/opiumkrigen-glomt-i-vast-oppet-sar-i-kina-1638413.aspx
http://www.svd.se/kultur/understrecket/kinas-frigorelse-borjade-med-opiumkriget_6782033.svd
http://sv.wikipedia.org/wiki/Opiumkriget
http://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rsta_opiumkriget
Historisk Guide till Kina- Stephen G. Haw
I det brittiskt kolonialiserade Indien odlade man vallmo som man framställer opium genom. Förbrukningen av opium växte explosionsartat under tidigt 1800-tal i Kina och det blev snabbt ett stort samhällsproblem. Stora delar av befolkningen blev missbrukare som inte längre kunde utföra sina plikter. Opiumtrafiken var tvungen att stoppas. 1839 försökte Kinas regering få ett slut på problemet genom att bränna 20 000 kistor med opium som de konfiskerat från brittiska lagerbyggnader. Denna aktion ledde till att spänningen växte, och det behövdes bara en mindre sammanstötning med brittiska sjömän inblandade, sedan var kriget ett faktum.
Händelseförlopp
Britternas armé var underlägsen kinesernas till antal, men deras disciplin och artilleri gjorde att de ändå hade en fördel. I opiumkrigets tidigare fas blev Kanton, en kinesisk stad bevakad av 40 000 soldater ockuperad av en armé bestående av 3 500 britter. De fortsatte genom att inta kinesiska städer som Xiamen och Ningbo och det dröjde ett bra tag innan kejsaren blev orolig nog att föreslå fredsförhandlingar (förutsatt att den brittiska flottan drog sig tillbaka). Storbritannien krävde skadestånd för det brända opiumet, att Hongkong skulle överlämnas till dem, samt att det diplomatiska umgänget hädanefter skulle ske på lika villkor. När kejsaren underrättades om detta fredsavtal blev han rasande. Även den brittiska regeringen var missnöjd eftersom de tyckte att Kina hade sluppit undan för lätt. Stridigheterna återupptogs. Britterna fick förstärkning från Indien och inom ett år hade de tagit många av Kinas stora hamnar i besittning. Kina tvingades erkänna sig besegrade. I fredsavtalet som slöts 1842 fick britterna Hongkong och bättre handelsvillkor, och flera av Kinas hamnar öppnades upp för andra nationer. Ett skadestånd på 21 miljoner dollar betalades.
Kriget hade stor inverkan på Kinas invånare. Till viss del därför att en stor del av befolkningen gjort sig beroende av opium under de föregående åren, och landets förbud mot drogen gjorde att handeln nästan helt stannade av. Detta var visserligen bra då många människor därmed tog sig ur sitt drogmissbruk och landet som varit förslöat av droger vaknade till liv igen, men det ledde till stor frustration för många som inte längre kunde få sitt opium. Dessutom levde befolkningen under dessa år i den otrygga miljö och ständiga skräck som krig innebär. Barn förlorade sina pappor och fruar sina män då tusentals soldater stupade.
Koalitionen med britterna innebar också ett stort uppvaknande för många. Trots att kineserna i över 300 år haft kontakt med västvärlden var kunskapen om dessa länder otroligt begränsad. Nederlaget i opiumkriget var ett obehagligt uppvaknande för många i befolkningen som sett Kina som överlägset. Deras armé som till största delen bestod av pilbågar och svärd tycktes ålderdomlig i jämförelse med de brittiska vapnen och kanonerna. Kineserna tvingades överge bilden av sitt land som världens mittpunkt, en förödmjukande upplevelse för många.
Konsekvenser
Uppenbar militär underlägsenhet
Efter
opiumkriget och förstörelsen av det tidigare praktfulla kejserliga
sommarpalatset var den glans, makt och rikedom som präglat den kinesiska
identiteten under flertalet sekler utplånad, och det skulle komma att
dröja ännu ett sekel innan Kina återigen blev en betydelsefull spelpjäs
och maktfaktor på den globala politiska arenan. Den uppenbara förlusten
mot britterna gjorde Kinas militära underlägsenhet evident för
ytterligare västmakter. Dessa tog därför tillfället i akt att tvinga
till sig en rad avtal liknande det orättvisa Nanjing-fördraget.
Exempelvis bestämde sig Portugal för att vägra betala ersättning för
sitt nyttjande av Macao, och ryssarna erövrade en del av Amur som än
idag är ryskt. Den markant svaga militären har även stor historisk
betydelse då den inspirerade och främjade de kinesiska böndernas uppror
vilka resulterade i ett lamslående inbördeskrig med 20 miljoner
dödsoffer. Landets ekonomiska och militära underlägsenhet ledde sedan
till fortsatta motgångar i form av ett förödande krig mot Japan 1894 där
kineserna förlorade makten över Manchuriet, Taiwan och Korea.
Kina tvingas öppna sig för européerna
En
distinkt efterföljd av opiumkriget är att Kina genom tvång öppnades upp
för européerna, som fick allt större inflytande i landet. 1898 ledde
detta till en motreaktion när en grupp kinesiska nationalister började
angripa europeiska missionärer och kristna i det så kallade
boxarupproret. Stridigheterna resulterade i att kineserna återigen
tvingades acceptera européernas inofficiella överhöghet och den
förlegade kinesiska uppfattningen om att vara Mittens rike falnade -
någonting som skadade den kinesiska identiteten avsevärt. I slutändan
fick kriget effekt genom en påtvingad europeisering. De kinesiska
moderniseringsförsöken misslyckades emellertid på grund av inre
motsättningar, och kejsaren förlorade sin legitimitet. Landet tvingades
anpassa sig efter de västerländska idealen, och allt fler unga kineser
vände sig till Europa för inspiration och europeisk filosofi. När det
första världskriget inleddes var det naturligt för Kina att ta ställning
övervägande för ententens sida. Efterkrigstiden gav emellertid en
fortsatt infekterad relation mellan kineserna och västländerna då
Nationernas Förbund förvägrade Kinas självständighet. Sveket från NF
förhindrade kinesisk demokrati samt stärkte det gamla halvkoloniala
systemet. Händelsen innebar ett uppvaknande för kineserna. En av de unga
människor som genomgick Uppvaknandet efter det västerländska sveket var
Mao Zedong. Än idag präglar misstänksamheten mot USA och Europa den
kinesiska världsåskådningen.
Boxarupproret leder till revolution
Kina
var mycket skeptiska mot européernas närvaro och växande inflytande i
landet. De gjorde allt för att förhindra Europas makt över dem. Kinas
motstånd ledde till en rad blodiga krig och uppror under andra hälften
av 1800-talet. Efter bl.a. det första och andra opiumkriget var Kina
mycket försvagat. De hade lidit stora förluster då tusentals människor
dött, och deras armé var helt underminerad. Dessutom ställde de
europeiska stormakterna orimliga krav för att det skulle bli fred. Kina
tvingades i detta skede att öppna sina hamnar för utländskhandel. Det
stolta kinesiska folket kände sig förödmjukade, och förbittringen ledde
till katastrofala utlopp. Ett av dem större var Boxarupproret, som
varande mellan åren 1900- 1901. Boxarupproret var ett blodigt krig där
rebellerna som reagerade mot det europeiska stundtals fick stöd från
regeringen. Tusentals kineser som ansågs vara välvilligt inställda till
västvärlden samt ett stort antal européer blev mördade. Boxaruppororet
fick sitt slut när utländska soldater på ett brutalt sätt satte stopp på
upproret.
Som tidigare nämnt är Boxarupproret
ett resultat av opiumkriget. Det är ett uppror med stor historisk
betydelse. En direkt effekt vi kan se är att upproret 1911 ger upphov
till Xinhairevolutionen, som i sin tur resulterar i att den sista
kejsardynastin Qing störtas och att Republiken Kina grundas 12 februari
1912.
Opiumkriget betydelsefull för den kinesiska nationalismen
Opiumkriget
hade kunnat stanna vid att vara en episod i den västerländska
imperialismens historia, men istället har det fått central betydelse för
den kinesiska nationalismen. Det har av flertalet olika kinesiska
politiska formationer setts som startskottet för Kinas frigörelse, och
således blivit en ideologisk grundpelare i de kinesiska diktaturer som
avlöst varandra, från Sun Yat-sen till Chiang Kai-shek, över till Mao
och slutligen den nuvarande regimen. Kriget har använts som politisk
propaganda och kampanj, då det orättvisa Nanjing-fördraget fått agera
syndabock och ta skulden för alla de kinesiska problem och utmaningar
som präglar landet. Kriget har framhållits som en del av en västerländsk
imperialistisk plan, från vilken bara ett nationalistiskt eller
kommunistiskt parti kunde rädda Kina. Denna åskådning har sporrat det
kinesiska folket till alla möjliga uppoffringar och passat Mao och det
marxistiska idealets tankar om en ständigt pågående revolution väl.
Kanske
var opiumkriget början på den kinesiska frigörelsen, även om det inte
var en frigörelse i västerländsk handelspolitisk eller kulturell mening.
Istället ledde kriget till en frigörelse i nationalistisk mening,
vilket har fått stor historisk betydelse då det gav en ny kinesisk
identitet. En identitet som inte utgick ifrån Den förbjudna stadens
eller det västerländska begärets perspektiv, utan ifrån 1900-talets
auktoritära nationalistiska massrörelse.
AV ELLA SANGMYR S3B, ALICE LAGERHAMMAR S3C & LUDVIG WERSTAM N3D
Källhänvisning
http://www.unt.se/kultur-noje/opiumkrigen-glomt-i-vast-oppet-sar-i-kina-1638413.aspx
http://www.svd.se/kultur/understrecket/kinas-frigorelse-borjade-med-opiumkriget_6782033.svd
http://sv.wikipedia.org/wiki/Opiumkriget
http://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rsta_opiumkriget
Historisk Guide till Kina- Stephen G. Haw
”Opiumkrigen i Kina” ur Allt om Historia s. 34-39
http://sv.wikipedia.org/wiki/Xinhairevolutionen
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
SvaraRadera