Opiumkriget & boxarupproret

Orsaker

Den bakomliggande orsaken som ledde fram till opiumkrigets början kan i stort beskrivas som missnöjd handel. Handel har alltid funnits, och detta har behövts för att samhällen ska kunna utvecklas. Det kan handla om teknik, råvaror eller produkter som säljs eller byts mellan olika parter. Under mitten av 1500-talet började handeln mellan Europa och Kina. Det var Portugal som koloniserade ön Macao i Kina, och platsen blev snart ett viktig handelscentrum. Flera europeiska länder intresserade sig inom kort för det stora landet i öst. 
Kina, i jämförelse med Europa, var mycket rikt på bl.a. siden, porslin och te. Det var varor som köpmän kunde tjäna mycket pengar på. Trycket från Europa blev större, vilket ledde till att Kinas regering beslutade att all utlandshandel skulle gå genom Kantons hamn. Detta beslöts 1757 för att skydda landet. I hamnen jobbade förmögna hongs (säkerhetsköpmän) som förmedlade handel med de utländska köpmännen.

 

Dessa restriktioner retade upp européerna, främst britterna, vilka ville öppna upp Kina istället för att se det mer slutet än någonsin. Britterna såg sig som världens stormakt, och tanken på att föra jämlik handel med ett annat fjärran land var för dem främmande. Dessa tankar kan vara en orsak bakom britternas attack.Det enda Kina ville ha från Europa var dess silver. Silver var det som betalades till kineserna, och sammanlagt skeppades runt 28 miljoner kilogram silver till landet. Även fast att britterna utvann silver ur gruvor i Mexico var det en begränsad råvara. De behövde något annat än silver för att bedriva handel, och drogen opium blev lösningen. Opium var en marknad som aldrig kunde torka ut. Den kund man en gång sålt till gick aldrig förlorad.
I det brittiskt kolonialiserade Indien odlade man vallmo som man framställer opium genom. Förbrukningen av opium växte explosionsartat under tidigt 1800-tal i Kina och det blev snabbt ett stort samhällsproblem. Stora delar av befolkningen blev missbrukare som inte längre kunde utföra sina plikter. Opiumtrafiken var tvungen att stoppas. 1839 försökte Kinas regering få ett slut på problemet genom att bränna 20 000 kistor med opium som de konfiskerat från brittiska lagerbyggnader. Denna aktion ledde till att spänningen växte, och det behövdes bara en mindre sammanstötning med brittiska sjömän inblandade, sedan var kriget ett faktum.  



Händelseförlopp
Britternas armé var underlägsen kinesernas till antal, men deras disciplin och artilleri gjorde att de ändå hade en fördel. I opiumkrigets tidigare fas blev Kanton, en kinesisk stad bevakad av 40 000 soldater ockuperad av en armé bestående av 3 500 britter. De fortsatte genom att inta kinesiska städer som Xiamen och Ningbo och det dröjde ett bra tag innan kejsaren blev orolig nog att föreslå fredsförhandlingar (förutsatt att den brittiska flottan drog sig tillbaka). Storbritannien krävde skadestånd för det brända opiumet, att Hongkong skulle överlämnas till dem, samt att det diplomatiska umgänget hädanefter skulle ske på lika villkor. När kejsaren underrättades om detta fredsavtal blev han rasande. Även den brittiska regeringen var missnöjd eftersom de tyckte att Kina hade sluppit undan för lätt. Stridigheterna återupptogs. Britterna fick förstärkning från Indien och inom ett år hade de tagit många av Kinas stora hamnar i besittning. Kina tvingades erkänna sig besegrade. I fredsavtalet som slöts 1842 fick britterna Hongkong och bättre handelsvillkor, och flera av Kinas hamnar öppnades upp för andra nationer. Ett skadestånd på 21 miljoner dollar betalades.

Kriget hade stor inverkan på Kinas invånare. Till viss del därför att en stor del av befolkningen gjort sig beroende av opium under de föregående åren, och landets förbud mot drogen gjorde att handeln nästan helt stannade av. Detta var visserligen bra då många människor därmed tog sig ur sitt drogmissbruk och landet som varit förslöat av droger vaknade till liv igen, men det ledde till stor frustration för många som inte längre kunde få sitt opium. Dessutom levde befolkningen under dessa år i den otrygga miljö och ständiga skräck som krig innebär. Barn förlorade sina pappor och fruar sina män då tusentals soldater stupade.
 Koalitionen med britterna innebar också ett stort uppvaknande för många. Trots att kineserna i över 300 år haft kontakt med västvärlden var kunskapen om dessa länder otroligt begränsad. Nederlaget i opiumkriget var ett obehagligt uppvaknande för många i befolkningen som sett Kina som överlägset. Deras armé som till största delen bestod av pilbågar och svärd tycktes ålderdomlig i jämförelse med de brittiska vapnen och kanonerna. Kineserna tvingades överge bilden av sitt land som världens mittpunkt, en förödmjukande upplevelse för många.

Konsekvenser

Uppenbar militär underlägsenhet

Efter opiumkriget och förstörelsen av det tidigare praktfulla kejserliga sommarpalatset var den glans, makt och rikedom som präglat den kinesiska identiteten under flertalet sekler utplånad, och det skulle komma att dröja ännu ett sekel innan Kina återigen blev en betydelsefull spelpjäs och maktfaktor på den globala politiska arenan. Den uppenbara förlusten mot britterna gjorde Kinas militära underlägsenhet evident för ytterligare västmakter. Dessa tog därför tillfället i akt att tvinga till sig en rad avtal liknande det orättvisa Nanjing-fördraget. Exempelvis bestämde sig Portugal för att vägra betala ersättning för sitt nyttjande av Macao, och ryssarna erövrade en del av Amur som än idag är ryskt. Den markant svaga militären har även stor historisk betydelse då den inspirerade och främjade de kinesiska böndernas uppror vilka resulterade i ett lamslående inbördeskrig med 20 miljoner dödsoffer. Landets ekonomiska och militära underlägsenhet ledde sedan till fortsatta motgångar i form av ett förödande krig mot Japan 1894 där kineserna förlorade makten över Manchuriet, Taiwan och Korea.

Kina tvingas öppna sig för européerna

En distinkt efterföljd av opiumkriget är att Kina genom tvång öppnades upp för européerna, som fick allt större inflytande i landet. 1898 ledde detta till en motreaktion när en grupp kinesiska nationalister började angripa europeiska missionärer och kristna i det så kallade boxarupproret. Stridigheterna resulterade i att kineserna återigen tvingades acceptera européernas inofficiella överhöghet och den förlegade kinesiska uppfattningen om att vara Mittens rike falnade - någonting som skadade den kinesiska identiteten avsevärt. I slutändan fick kriget effekt genom en påtvingad europeisering. De kinesiska moderniseringsförsöken misslyckades emellertid på grund av inre motsättningar, och kejsaren förlorade sin legitimitet. Landet tvingades anpassa sig efter de västerländska idealen, och allt fler unga kineser vände sig till Europa för inspiration och europeisk filosofi. När det första världskriget inleddes var det naturligt för Kina att ta ställning övervägande för ententens sida. Efterkrigstiden gav emellertid en fortsatt infekterad relation mellan kineserna och västländerna då Nationernas Förbund förvägrade Kinas självständighet. Sveket från NF förhindrade kinesisk demokrati samt stärkte det gamla halvkoloniala systemet. Händelsen innebar ett uppvaknande för kineserna. En av de unga människor som genomgick Uppvaknandet efter det västerländska sveket var Mao Zedong. Än idag präglar misstänksamheten mot USA och Europa den kinesiska världsåskådningen.

Boxarupproret leder till revolution

Kina var mycket skeptiska mot européernas närvaro och växande inflytande i landet. De gjorde allt för att förhindra Europas makt över dem. Kinas motstånd ledde till en rad blodiga krig och uppror under andra hälften av 1800-talet. Efter bl.a. det första och andra opiumkriget var Kina mycket försvagat. De hade lidit stora förluster då tusentals människor dött, och deras armé var helt underminerad. Dessutom ställde de europeiska stormakterna orimliga krav för att det skulle bli fred. Kina tvingades i detta skede att öppna sina hamnar för utländskhandel. Det stolta kinesiska folket kände sig förödmjukade, och förbittringen ledde till katastrofala utlopp. Ett av dem större var Boxarupproret, som varande mellan åren 1900- 1901. Boxarupproret var ett blodigt krig där rebellerna som reagerade mot det europeiska stundtals fick stöd från regeringen. Tusentals kineser som ansågs vara välvilligt inställda till västvärlden samt ett stort antal européer blev mördade. Boxaruppororet fick sitt slut när utländska soldater på ett brutalt sätt satte stopp på upproret.

Som tidigare nämnt är Boxarupproret ett resultat av opiumkriget. Det är ett uppror med stor historisk betydelse. En direkt effekt vi kan se är att upproret 1911 ger upphov till Xinhairevolutionen, som i sin tur resulterar i att den sista kejsardynastin Qing störtas och att Republiken Kina grundas 12 februari 1912.  

Opiumkriget betydelsefull för den kinesiska nationalismen

Opiumkriget hade kunnat stanna vid att vara en episod i den västerländska imperialismens historia, men istället har det fått central betydelse för den kinesiska nationalismen. Det har av flertalet olika kinesiska politiska formationer setts som startskottet för Kinas frigörelse, och således blivit en ideologisk grundpelare i de kinesiska diktaturer som avlöst varandra, från Sun Yat-sen till Chiang Kai-shek, över till Mao och slutligen den nuvarande regimen. Kriget har använts som politisk propaganda och kampanj, då det orättvisa Nanjing-fördraget fått agera syndabock och ta skulden för alla de kinesiska problem och utmaningar som präglar landet. Kriget har framhållits som en del av en västerländsk imperialistisk plan, från vilken bara ett nationalistiskt eller kommunistiskt parti kunde rädda Kina. Denna åskådning har sporrat det kinesiska folket till alla möjliga uppoffringar och passat Mao och det marxistiska idealets tankar om en ständigt pågående revolution väl.

Kanske var opiumkriget början på den kinesiska frigörelsen, även om det inte var en frigörelse i västerländsk handelspolitisk eller kulturell mening. Istället ledde kriget till en frigörelse i nationalistisk mening, vilket har fått stor historisk betydelse då det gav en ny kinesisk identitet. En identitet som inte utgick ifrån Den förbjudna stadens eller det västerländska begärets perspektiv, utan ifrån 1900-talets auktoritära nationalistiska massrörelse.

AV ELLA SANGMYR S3B, ALICE LAGERHAMMAR S3C & LUDVIG WERSTAM N3D

Källhänvisning
http://www.unt.se/kultur-noje/opiumkrigen-glomt-i-vast-oppet-sar-i-kina-1638413.aspx
http://www.svd.se/kultur/understrecket/kinas-frigorelse-borjade-med-opiumkriget_6782033.svd
http://sv.wikipedia.org/wiki/Opiumkriget
http://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rsta_opiumkriget
Historisk Guide till Kina- Stephen G. Haw

”Opiumkrigen i Kina” ur Allt om Historia s. 34-39

http://sv.wikipedia.org/wiki/Boxarupproret

http://sv.wikipedia.org/wiki/Xinhairevolutionen