Kina efter Mao

Kina efter Mao

-         Reformer efter Mao.

1976 fick Mao-diktaturen ett slut då han dog. Tiden var över för denne rödälskande, hemske diktator. Mao dödade under sin tid som ledare ofattbart många människor, till och med mer än vad Hitler gjorde.

Efter Maos död så tog andra kommunistiska ledare över. Det blev fortfarande ingen demokrati eller yttrandefrihet i landet. Ledarna öppnade dock landet för omvärlden. Nya reformer antogs för att förändra landet i slutet av 70-talet av den nya kinesiska ledningen. Utländska företag tilläts att komma in i landet och ekonomin stabiliserades och levnadsstandaren ökade. Denna nya ekonomiska utveckling som ny Kina anpassade hade både sina fördelar för folket men även nackdelar, något som vi kommer gå in på djupet senare. Alla dessa nya reformer som antogs i Kina, både ekonomiskt och politiks kom att kallas Kinas andra revolution. Den första revolutionen var Maos övertagande och hans socialisering. Man hade som mål att bli en socialistisk stormakt år 2000.

Sedan under 1980-talet så uppstod en politisk kris i landet och det var mest ungdomar som visade sitt missnöje. De krävde mer demokrati men framför allt mer frihet. Den nya öppenheten som landet hade mot omvärlden hade lett till att ungdomar insett att omvärlden hade mer demokrati, vilket var orsaken till ungdomens missnöje. Även om detta skapade en politisk rädsla i landet så fortsatte man på samma väg med öppenhet mot omvärlden samtidigt som man hade diktatur. Detta ledde sedan till en ekonomisk orolighet med bland annat ett stort underskott i Kinas handelsbalans. Staten hade innan kunnat förhindra inflation, men denna nya ekonomiska utveckling ledde till stark inflation som landet inte kunde styra på samma sätt som innan. Detta missnöje som växte i Kina låg till grunden till det som hände 1989. Protesterna vid Himmelska fridens torg.

-         Himmelska fridens torg protesterna.

                     

Protesterna på Himmelska fridens torg 1989 var en studentrörelse som började i slutet av april 1989 och som slogs ned av armén den 4 juni samma år omkring Himmelska fridens torg i Peking, varför händelsen är känd som Massakern på Himmelska fridens torg. Demonstranterna hade då sedan en tid demonstrerat på torget för ökad demokratisering, minskad korruption och erkännande av sin egen oberoende studentrörelse. Demonstrationerna pågick i sju veckor under det att torget var ockuperat av folkmassorna och studenterna ropade ”Leve demokratin, leve friheten!” till minne av Hu Yaobang. Som mest uppgick deltagarna till uppskattningsvis 1 miljon människor. Tidigt på morgonen 4 juni beordrades pansarförsedda arméstyrkor att öppna eld mot de obeväpnade demonstranterna och storma torget. Runt 3000 människor dödades eller skadades, de flesta inte på själva torget utan på den stora aveny som leder till torgets nordsida. Västerländska journalister på plats kunde följa det blodiga förloppet. Händelsen medförde att den kinesiska regimen i flera år kom att bli utsatt för stark internationell kritik.

.
Militären gjorde olika aktioner för att förhindra studenternas demonstration, så man använde sig av pansarvagnar för att sätta skräck.

Den 13 maj, två dagar innan den sovjetiske ledare Michail Gorbatjovs statsbesök till Kina, inledde ett antal studentledare, som Chai Ling, Wuerkaixi och Wang Dan enhungerstrejk för att sätta ytterligare press på regeringen. För att försöka övertala studenterna att avbryta sin hungerstrejk bjöds ett par av studentledarna till samtal med Li Pengoch andra regeringsföreträdare. Mötet, som direktsändes i TV den 18 maj, visade hur långt parterna stod ifrån varandra.

När arbetare började demonstrera till stöd för studenterna och för fria fackföreningar i slutet av maj, blev partiledningen orolig för utvecklingen, vilket bidrog till att Li Peng och en grupp partiveteraner förespråkade att undantagstillstånd utlystes och militär kallades in.

Än idag är det förbjudet att nämna denna händelse i Kina och detta har lett till att många yngre kineser idag inte vet att det har inträffat över huvud taget. 2006 så kom även den kinesiska staten överens med google att ytterligare censurera händelsen i Kina.

En bild på den massiva massan som demonstrerade mot regeringen.

https://www.youtube.com/watch?v=u7v6NKZ5HL8

Under de första 1 min och 30 sek av videon, kan man se scener från demonstranten.

Av. Christopher Tanski.

-         Den ekomomiska utvecklingen och vad det lett till.

I slutet av 70-talet, efter Maos död så började Kina att införa marknadsekonomi efter många olika ekonomiska reformer. 1979 lyckades Deng få igenom sina nya ekonomiska reformer. Syftet med detta var att utveckla landsbyggdens inkomster, uppmuntra företags autonomi samt att locka utländska investerare och företag att etablera sig I landet. Detta var en början på landets mer öppna ställning till omvärlden. Mycket av Kina idag och de senaste 20 åren förknippas just med deras ekonomiska utveckling och allt det har lett till. Det har skett en globalisering som heter duga. Ofantliga mängder med höga byggnader har även vuxit fram i storstäderna.

Här kan man se hur storstaden Shanghai har utvecklats på bara 20 år.

Landets BNP har ökat från 308 miljarder USD från slutet av 70-talet till över 2600 miljarder USD idag. Detta är ett bevis på den enorma ekonomiska utveckling landet har gjort. Inte konstigt att Kina, på 30 år, har gått från en relativt liten ekonomi till världens nästa största ekonomi. Det är bara USA som har en större ekonomi än Kina. Denna nya öppenhet som landet anpassat sig efter har lett till en enorm ökad utrikesandel och ökad globalisering av inte minst företag. Dessa ekonomiska reformer och öppenheten i Kina gick in i ett mer intensivt skede under 1990-talet mot omvärlden. Det var under detta årtionde allt fler utländska företag etablerade sig i landet. Ytterligare ett steg mot en öppnare handel antogs år 2001 då landet gick med i Världshandelsorganisationen(WTO). Vi ser idag många, många västerländska företag som etablerar sig i Kina, tack vare den billiga produktionen och de billiga ingångslönerna som finns i landet. Inte nog med att det finns billig arbetskraft i Kina, som många stora företag har utnyttjat, så finns det även en enorm marknad i landet där efterfrågan på olika varor bara ökar och ökar.

Tillväxten av BNP per capita i olika regioner. Vi kan se att i Asien, däribland, Kina så har det varit en markant ökning de senaste 20 åren, jämfört med de andra.


Denna nya marknadsekonomi som landet har eftersträvat de senaste trettio åren har, som sagt, gjort att miljontals människor har fått jobb med tanke på alla företag som etablerat sig där. Detta har gjort så att levnadsstandarden hos många kineser har ökat drastiskt och en stor mellanklass har växt fram i Kina de senaste decennierna. Detta är en bakomliggande faktor till den kinesiska marknaden. Allt fler kineser har pengar att handla och konsumera för. Fler företag då vill då börja konkurrera på den kinesiska marknaden där ny rikedom har växt fram, tack vare denna ekonomiska utveckling, bland folket. En konkret marknad som har blomstrat är den bilmarknad som nu finns i Kina. Idag är det väldigt viktigt att ha en bil i Kina, vilket gör att många bilar säljs i landet. Inte bara kinesiska och andra asiatiska märken konkurrerar där utan även europeiska premiumbilar så som BMW, Audi och Mercedes. Många nyrika kineser vill eftersträva västerländska människor och många väljer idag att studera utomlands. I och Med att dessa europeiska bilar är så pass starka märken, samt kapitalet som har växt fram, så gör det av även dessa bilar kan konkurrera på den kinesiska marknaden.

Bara några exempel av de europeiska företag som etablerat sig på den kinesiska marknaden de senaste åren. Mercedes, Audi, BMW och Porsche är bilmärken som har slagit igenom på den växande bilindustrin i landet.

Kina bara fortsätter att växa mer än något annat stort land och dess betydelse för världshandeln kommer troligtvis att fortsätta öka under en tid framöver. I takt med denna ekonomi som växer i Kina så har även landet satsat allt mer och mer på forskning de senaste åren. Kina förväntas att gå mo ett ännu mer högteknologiskt och kunskapsbaserat samhälle. Fast även om Kina har gjort ekonomiska och utbildningsmässiga framsteg de senaste trettio åren så kvarstår det problem gällande mänskliga rättigheter, miljöproblem och brist på yttrandefrihet i landet än idag. Även om många stora företag idag ta markant större miljöansvar än vad de gjorde för 10-20 år sedan. Men än kvarstår det miljöproblem i landet genom företag. Faktum är att sedan denna stora globalisering som har tagit fart i Kina så har faktiskt tillgången till rent vatten minskat. Mycket på grund av företagens oaktsamhet och föroreningar. Dessutom så har det lett till att företag har konkurrerat ut lokala företag genom att erbjuda billigare varor. Dessutom så har den här ekonomiska utvecklingen lett till att klyftorna ökat. Även om det växt fram en stor medelklass så har det varit på dem allra fattigaste bekostnad. Folk som har varit fattiga har blivit ännu fattigare genom att företag har tagit deras mark bl.a. Prior ett för företag är att kamma hem så stor vinst som möjligt och detta sker, i många fall, utan andras behov i åtanke.

Nedskräpning och giftiga miljöutsläpp har lett till bl.a. vattenbrist för otroligt många.

Så Kina efter Mao tiden förknippas mycket med globalisering och den ekonomiska utveckling som skett i landet. Det förknippas med den nya öppenheten gentemot resten av världen och de ekonomiska reformer som gjorts för att eftersträva en marknadsekonomi. Man kan säga en socialistisk marknads ekonomi med kommunistiskt styre. Företag har etablerat sig i landet och en helt ny marknad har växt fram med bättre välstånd och ökad levnadsstandard i landet. En helt ny medelklass har växt fram. Men allt detta har dock inte lett till frid och fröjd utan det kvarstår problem i landet genom miljöförstörningar och fattiga som blir ännu fattigare. Det finns två sidor av denna kinesiska ekonomiska utveckling.

Av. Jacob Lindström